Varje kväll hör vi samma historia: aktiemarknaden blomstrar, rekordhöjder sätts och investerare rider på vågen. Vi förleds att tro att när börsen stiger, så stiger också ekonomin, och att välståndet bara är en stigande Dow bort. Det är en tröstande berättelse som har hållit i sig i nästan 40 år i Amerika. Men under rubrikerna om stigande index ligger en annan verklighet – en verklighet där ekonomiska fundamenta och aktiemarknadsrörelser har blivit alltmer frånkopplade.
Tillväxttakten i den amerikanska ekonomin, mätt i köpta och sålda varor och tjänster, är inte vad den en gång var. Lönerna har stagnerat och den genomsnittliga amerikanska familjens nettovärde kämpar fortfarande med att återhämta sig från bakslagen under den stora recessionen. Så vad är det egentligen som aktiemarknaden mäter om inte den underliggande ekonomin?
Aktiemarknaden framställs ofta som en barometer för ekonomisk hälsa, men i själva verket är den mer en mätare av investerarnas känslor och framtida förväntningar än av det nuvarande välståndet. Det är en mekanism där aktier i företag handlas baserat på hur mycket människor tror att dessa aktier kommer att vara värda i framtiden. Aktiekurserna drivs inte enbart av ett företags inneboende värde, utan formas snarare av de rådande berättelser som investerare köper in sig i. Det är därför ett företags aktiekurs kan skjuta i höjden på grund av hype eller sjunka kraftigt på grund av skandaler.
En kort historik över aktiemarknaderna
En kort historik över aktiemarknaderna visar att handeln har utvecklats från att ha skett under ett träd på Wall Street 1792 till dagens digitala höghastighetshandel på börser över hela världen. Amerikanska New York Stock Exchange (NYSE) och NASDAQ är kraftverken i detta globala system. NYSE är värd för stora industrijättar som IBM, medan NASDAQ har blivit synonymt med tekniska innovatörer som Apple och Google. Uppkomsten av index som S&P 500 och Dow Jones Industrial Average har förenklat uppföljningen av aktiemarknaden, eftersom dessa indikatorer representerar utvecklingen för USA:s största företag.
Men trots att aktieindexen växer står vi inför paradoxen med en ökande ojämlikhet. Fördelarna med en blomstrande marknad har inte nått så många människor som man skulle kunna tro. Faktum är att andelen amerikaner som investerar i aktiemarknaden har minskat, särskilt bland medelklassen. Samtidigt har skillnaden mellan vd-löner och genomsnittliga arbetarlöner ökat kraftigt, vilket återspeglar ett system som belönar kortsiktiga vinster och investeraravkastning framför långsiktig ekonomisk hälsa.
I slutet av 1900-talet blev aktiemarknaden synonym med amerikanskt välstånd. Offentliga företag, som en gång hjälpt till att bygga upp den amerikanska medelklassen, började prioritera aktieägarnas avkastning framför allt annat. Detta skifte, som till stor del påverkades av ekonomen Milton Friedmans berömda uppsats från 1970, hävdade att ett företags enda ansvar var att maximera vinsten för sina aktieägare. Resultatet? Företagsstrategier som i allt högre grad inriktas på kortsiktiga aktiekursökningar, ofta på bekostnad av hållbar tillväxt och arbetstagarnas välfärd.
Ta återköp av aktier
Mellan 2007 och 2016 avsatte företagen i S&P 500 över hälften av sina intäkter till återköp av aktier, vilket ledde till en artificiell ökning av aktiekurserna. Ytterligare 39% delades ut som utdelningar, vilket ger minimala resurser för löneökningar, forskning och utveckling eller expansionsinsatser som kan stärka ekonomin på lång sikt. Samtidigt som denna praxis berikar investerare och blåser upp ersättningen till företagsledningar kan den också försvaga företag och skada den bredare ekonomiska tillväxten.
I jakten på högre avkastning har det amerikanska näringslivet anammat kostnadsbesparande åtgärder som uppsägningar, fabriksnedläggningar och lönesänkningar. Dessa strategier kan vara bra för kortsiktiga vinster och aktiekurser, men de medför höga kostnader för samhällen och arbetstagare. Nedläggningen av Wausau Paper Companys bruk i Brokaw, Wisconsin, är ett tydligt exempel: en hedgefonds krav på omedelbar avkastning ledde till nedläggning av stadens största arbetsgivare, vilket förstörde den lokala ekonomin.
Den nuvarande dynamiken på aktiemarknaden formar inte bara företagens beteende utan påverkar också bredare samhällstrender. När investerare kräver högre avkastning svarar företagen med beslut som prioriterar aktieägarnas intressen framför intressenternas behov, vilket ökar den ekonomiska ojämlikheten. Detta väcker frågan: Hur kan vi ändra aktiemarknadens incitament så att de främjar ett gemensamt välstånd?
Att reformera aktiemarknaden börjar med att ompröva aktieägarnas roll.
Aktieägare kan, och bör, använda sitt inflytande för att förespråka ansvarsfulla företagsmetoder som tar hänsyn till de anställdas, kundernas, samhällets och miljöns intressen. Långsiktiga investeringsstrategier kan skapa hållbart värde och främja innovation och tillväxt som gynnar alla – inte bara de som har de ekonomiska möjligheterna att handla med aktier.
Aktiemarknaden har potential att vara en kraft för det goda genom att ge företag incitament att fatta beslut som driver den ekonomiska utvecklingen framåt. Den har redan hjälpt nationer att bygga välstånd och möjliggjort omvälvande innovationer. Men för att marknaden verkligen ska tjäna allmänintresset måste den utvecklas bortom sin fixering vid kortsiktiga vinster och aktieägarnas företräde.
I slutändan ligger vägen framåt i att anamma en bredare syn på företagsansvar, en syn som balanserar vinstdrivande med social påverkan. Investerare bör stödja detta skifte och inse att verkligt välstånd inte enbart mäts genom börsuppgångar, utan genom styrkan och välbefinnandet i det samhälle som stöder det. Först då kan vi återta aktiemarknadens ursprungliga löfte som en katalysator för ekonomiska möjligheter och delad framgång.
Om du brinner för aktiemarknaden och vill börja investera enkelt och snabbt, BESÖK VÅR WEBBPLATS